Jag må va liten
Lördag, vilken skitdag. Solen sken och folk gick ute i bara linne och solbrillor medan man själv stod inne på centralen och jobbade hela dagen. Men jag antar att det hade kunnat vara värre! Kändes inte jättekul att komma hem heller då killen och hans vänner skulle ut på krogen medan jag valde att stanna hemma. Jag orkar helt enkelt inte gå ut nu när jag jobbat, är förkyld och ska jobba imon med. Det är alltså självvalt att stanna hemma, ändå får det mig att känna mig ensam. Det är ibland svårt att tänka utanför det lilla nuet och se alla som faktiskt bryr sig och älskar mig när jag sitter själv en lördagkväll. Fastän jag vet att jag var omringad av vänner som betyder massa för mig hela förra helgen och helgen innan det så är det svårt att vara själv en stund som denna. Men det är väl en del i att bli mer självständig och vuxen, I guess.
Måste bara säga också att jag är så sjukt trött på människor som lever på att trycka ner andra. Som känner något slags lyckorus och statushöjning av att vara elaka. Som på lekis. Ibland har man sån lust att be vuxna människor att växa upp och lämna sin dåliga vana att göra sig hörd på andras bekostnad. Det spelar ingen roll vart man befinner sig, de här omogna och svaga människorna finns överallt. Vem ska lära dem växa upp? När ska någon reagera? Jag är och har aldrig varit den som bara står och tar skit, utan säger ifrån. När ska ni andra göra detsamma? Jag må va liten och svag, men jag har klarat mig upp för fler uppförsbackar än de flesta. Det är som man säger att dåliga erfarenheter gör en starkare och den senaste tiden har jag insett att jag är så galet mycket starkare än vissa andra tjejer i min ålder som inte varit med om något kaotiskt alls (mer än att en nagel gått sönder eller att ens katt har dött). Bara en vädjan om att även andra ska reagera på idioter i samhället som kommer lindrigt undan.
För att du är älskad, saknad och bidrog med mycket i mitt liv och till den jag är idag.
Måste bara säga också att jag är så sjukt trött på människor som lever på att trycka ner andra. Som känner något slags lyckorus och statushöjning av att vara elaka. Som på lekis. Ibland har man sån lust att be vuxna människor att växa upp och lämna sin dåliga vana att göra sig hörd på andras bekostnad. Det spelar ingen roll vart man befinner sig, de här omogna och svaga människorna finns överallt. Vem ska lära dem växa upp? När ska någon reagera? Jag är och har aldrig varit den som bara står och tar skit, utan säger ifrån. När ska ni andra göra detsamma? Jag må va liten och svag, men jag har klarat mig upp för fler uppförsbackar än de flesta. Det är som man säger att dåliga erfarenheter gör en starkare och den senaste tiden har jag insett att jag är så galet mycket starkare än vissa andra tjejer i min ålder som inte varit med om något kaotiskt alls (mer än att en nagel gått sönder eller att ens katt har dött). Bara en vädjan om att även andra ska reagera på idioter i samhället som kommer lindrigt undan.
För att du är älskad, saknad och bidrog med mycket i mitt liv och till den jag är idag.
Kommentarer
